Pälsängerns larver kan orsaka skador på naturmaterial såsom ylle, päls och läder. I naturen livnär sig dessa larver på att äta bland annat päls, dun och fjädrar, till exempel i djurbon eller direkt från döda djur. Pälsängern har en viktig uppgift eftersom den ser till att den här typen av organiskt material bryts ned och kommer in i näringskedjan igen. När den kommer in i våra bostäder kan den bli ett skadedjur eftersom den gärna äter upp organiskt material även hos oss.
Flera olika arter av pälsänger förekommer i Sverige, men det är bara Attagenus pellio som kan överleva utomhus. De övriga arterna är sådana som tagit sig till Sverige med hjälp av människan och som bara lever inomhus på våra breddgrader. I den här artikeln kommer vi att fokusera på Attagenus pellio eftersom det är den absolut vanligaste pälsängern i vårt land.
Är pälsängrar farliga?
Pälsängern angriper inte levande människor och sprider inte heller några sjukdomar till oss. De är inte heller farliga för själva huset på det vis som till exempel husbock och hussvamp kan vara. För att vara ett skadedjur är pälsängern alltså tämligen harmlös, men det är givetvis väldigt trist att få sina kläder och andra föremål av naturmaterial förstörda. Värdet på det skadade kan uppgå till stora belopp.
Förebygg & Sanera
Många av de åtgärder som rekommenderas för att förebygga pälsängerangrepp fungerar även för att sanera när man upptäckt ett pälsängerangrepp. Detta gäller till exempel åtgärder som värmebehandling och frysbehandling.
Här är några tips på vad man kan göra för att förebygga och/eller åtgärda pälsängerangrepp i hemmet.
- Pälsängern dör om den upphettas till minst 60 grader C. Att tvätta, torktumla eller stryka på tillräckligt hög temperatur kan därför minska risken för att pälsängrar etablerar sig och kan också användas för att sanera drabbade kläder.
- Pälsängern dör om den placeras i frysen i minst en vecka, förutsatt att temperaturen är minus 18 grader eller kallare. Detta är bland annat en bra lösning för att hindra att man råkar introducera pälsängrar via begagnade produkter. Placera produkten i en tättslutande plastpåse utanför hemmet, lägg direkt i frysen och tag inte ut igen förrän det har gått minst en vecka.
- Håll god ordning och rengör regelbundet utrymmen som garderober, klädkammare, byråer, etc. Dammsug och våttorka, och var extra noga med skrymslen och vrår, såsom springor, sprickor och kring lister. I vissa fall kan det vara idé att spackla igen skrymslen för att göra det enklare att hålla rent.
- När du dammsugit, töm omedelbart dammsugarpåsen istället för att låta eventuella uppsugna pälsängrar bo kvar i dammsugaren varifrån det finns risk att de letar sig ut i hemmet igen.
- Om du ska packa undan föremål som består av naturmaterial, se till att de är rena och förpackade i tättslutande emballage. Tättslutande emballage skyddar dem från angrepp utifrån, och om det är så att det redan finns pälsängerägg på det du packar undan så skyddar emballaget angreppet från att spridas.
- Kontrollera regelbundet undanlagda naturmaterial så att du kan upptäcka eventuella angrepp i ett tidigt skede.
- Döda djur, till exempel döda gnagare, fåglar och insekter, utgör en födokälla för pälsängrar och man bör därför upprätthålla en god hygiennivå och ta tag i eventuella skadedjursetableringar så snart man upptäcker dem.
Att själv eliminera ett pälsängerangrepp kan vara svårt om man inte har tid, energi och tålamod att genomföra en långsiktig plan. I sådana lägen kan det vara säkrare att kontakta en saneringsfirma. Hör gärna efter med ditt hemförsäkringsbolag först för att se om du kan få ersättning för hela eller delar av kostnaden. Om du bor i flerfamiljshus kan det vara aktuellt att kontakta hyresvärden eller bostadsrättsföreningen för att se till att hela byggnaden kan behandlas.
Om pälsängern Attagenus pellio
Utbredning
Attagenus pellio är en europeisk art av pälsänger som med hjälp av människan har spritt sig till andra delar av världen, inklusive Afrika, Asien och Nordamerika.
Spridning
Den vuxna skalbaggen kan flyga, och under den varma delen av året kan den komma inflygande från naturen genom öppna dörrar och fönster och slå sig ned i bostaden. Även inom hemmet kan den använda sig av sin flygförmåga för att sprida sig från ett rum till ett annat.
Livscykel
I naturen tillbringar skalbaggen den kalla årstiden i en slags dvala och kvicknar inte till igen förrän det börjar bli varmare och ljusare ute på våren. När den har vaknat livnär den sig på nektar och pollen.
De könsmogna skalbaggarna parar sig och honan söker sig till en mörk plats för att lägga äggen. I naturen väljer hon ofta fågelbon eller gnagarbon. I våra mänskliga boningar kan hon till exempel söka sig till en ylletröja eller till golvspringor där det samlats organiskt material.
En genomsnittlig hona lägger 50-100 ägg. Hur lång tid det tar innan äggen kläcks beror på temperaturen; är det till exempel 18 grader C tar det över 20 dagar mellan äggläggning och kläckning, men om det istället är 30 grader C kan äggen bli redo att kläckas på mindre än en vecka.
Den larv som kläcks ut ägget livnär sig animalisk föda, till exempel fjädrar, päls och skinn. Om den måste klara sig på keratin (t ex från fjädrar i ett övergivet fågelbo) kan det ta uppemot tre år innan den är redo att lämna larvstadiet. Har den däremot tillgång till mer näringsrik mat går det fortare, ibland så snabbt som sex månader. Precis som för äggen har temperaturen också betydelse för hur snabbt utvecklingen går. Helst vill larven att det ska vara minst 20 grader C, vilket gör att den trivs mycket bra i normal svensk rumstemperatur.
Under sin tid som larv ömsar pälsängern skinn 6 till 12 gånger. Under sin utveckling ökar den också i storlek, från att ha varit någon millimeter lång vid kläckningen till att vara ungefär en centimeter lång som fullvuxen larv.
När det är dags för larven att förvandlas till en skalbagge förpuppar den sig i sitt eget uppspruckna skinn. Förvandlingen tar normalt två till tre veckor, och därefter kommer en skalbagge ut ur puppan.
Utseende
Den vuxna skalbaggen brukar vara cirka 4 – 6 mm lång. Kroppen är oval, hårig och svart eller brunsvart. På täckvingarna kan man se två ljusa prickar, och vid basen av halsskölden sitter tre ljusa fläckar.
Larverna blir upp till 1 cm långa. Larvkroppen är avlång, guldgul eller ljusbrun, och smalnar av baktill. Kroppen har brunglansigt hår och i bakändan sitter ett knippe rödgula borst. Om man nuddar vid larven brukar den snabbt rulla ihop sig. Larverna är mycket rörliga och förflyttar sig med ett karaktäristiskt ryckvist framåtglidande.
Äggen placeras i sammanhängande klumpar. De är elfenbensvita med fin behåring.
Systematik
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
| Infraordning | Bostrichiformia |
| Överfamilj | Bostrichoidea |
| Familj | Ängrar Dermestidae |
| Släkte | Attagenus |
| Art | Pälsänger Attagenus pellio |