Tistlar kan vara mycket vackra när de blommar och många insekter tycker om dem, men de har också skyddande taggar på blad, stam och blomma, och många odlare vill inte ha dessa vassa växter trädgården.
För att effektivt bekäma tistlar i trädgården kan man behöva använda en kombination av mekanisk rensning, kemiska och biologiska metoder – plus förebyggande åtgärder. Genom att använda en integrerad strategi och anpassa den efter situationen i just din trädgård kan du mer effektivt hantera och minska förekomsten av tistlar.
Mekanisk bekämpning av tistlar
- Med grävning och handdragning kan man avlägsna tistlarna manuellt genom att dra upp dem med rötterna. Detta är effektivt för små områden eller enstaka plantor här och där över en större yta, men är också väldigt arbetsintensivt.
- En mekanisk metod som inte är riktigt lika jobbig är att klippa ned tistlar innan de går i blom för att förhindra fröspridning.
- Om du klipper ned tistlarna oftar, gärna så snart du upptäcker dem, får de svårt att genomföra fotosyntes (eftersom du klipper bort de gröna delarna) och efter hand utarmas rotsystemet.
Tips! Vägtistelns rot är förhållandevis rik på kolhydrater och kan användas som mat. Koka den helst i 15 minuter innan; det är dock inte farligt att äta den rå.
Kemisk bekämpning
Det finns herbicider (gifter som dödar växter) som fungerar mot tistlar. Det är viktigt att välja en produkt som är laglig och säker att använda. Följ anvisningarna noggrant. Applicera giftet vid rätt tidpunkt i enlighet med rekommendationerna. Detta innebär vanligtvis på våren eller hösten när växterna är mest mottagliga. Genom att applicera giftet vid rätt tidpunkt kan man minska ned på den totala giftanvändningen.
Förebyggande åtgärder
- Marktäckning: Använd marktäckning med täta växter eller mulch för att förhindra att tistelfrön får fäste och gror.
- Markberedning: Förbättra jordens hälsa och struktur för att främja konkurrenskraftiga växter som kan utkonkurrera tistlarna.
- Regelbunden inspektion: Utför regelbundna inspektioner av din mark för att tidigt upptäcka och hantera tistlar.
- Förhindra spridning: Lägg inte tistelavfall i trädgårdskomposten.
Tistelfjärilar
Tistelfjärilarnas larver äter tistlar, men det är svårt att använda sig av enbart av fjärilar för att hålla tistlar borta från trädgården. Värt att veta är också att larverna av samma art (Vanessa cardui) också äter nässlor, malvor och vissa andra växter.
Tistelfjärilarna tillhör familjen praktfjärilar och är mycket vackra att ha i trädgården. Att lära sig mer om hur gynnsamma tistlar kan vara för insekter såsom nektardrickande honungsbin och vackra praktfjärilar kan vi börja se på tistlarna med lite andra ögon, och kanske också i högre grad acceptera att de förekommer i vår närhet.
Tistelfjärilen, även känd som Cynthia cardui i äldre litteratur, tillbringar inte vintrarna i Sverige utan övevintrar i medelhavsområdet och anländer till Sverige under våren och försommaren. Den har en fantastisk kapacitet att förflytta sig över långa avstånd. Väl framme på våra breddgrader letar den upp en lämplig växt för att lägga sina ägg, vilka är ovala och ljusgröna. I takt med att äggen utvecklas blir de mer grågröna i färgen. Larverna kläcks så småningom och lever mellan sammanspunna blad. På sensommaren flyger de fullt utvecklade nya fjärilarna omkring innan det är dags att styra kosan mot Medelhavsområdet igen.
Om tistlar
Växter som i dagligt tal kalla för tistlar hittar vi i flera olika släkten, huvudsakligen Cirsium, Carduus, Silybum och Onopordum.
Den vanligaste vilda tisteln i Sverige är vägtisteln (Cirsium vulgare). Den förekommer i nästa hela landet, men är ovanligare norr över där den huvudsakligen hittas i betesmarker. Vägtisteln blir 30-150 cm hög och blommar från juli till september. Blomman är lila eller purpurröd och ser ut som en liten, taggig boll. Det här är en av de tistlar i Sverige som har det kraftigaste skyddet i form av taggar, och det är tydligt att den är anpassad för att försvara sig mot betande djur. Det sitter taggar på bladen och på särskilda bladlika lister som löper ned längs stjälken, och även blommornas skyddsblad slutar med en vass tagg. Väggtisteln skyddar inte bara sig själv, utan skapar också indirekt ett litet område där djur och människor inte vill kliva, och betande djur inte vill sticka ned nosen. Därför skyddar tistlarna även andra spädare växter från att trampas ned eller ätas upp.
Exempel på tistlar som växer vilt i Sverige
Bantistel
Cirsium canum
Brudborste
Cirsium helenoides
Bäcktistel
Cirsium rivulare
Jordtistel
Cirsium acaule
Kåltistel
Cirsium oleraceum
Kärrtistel / Mattistel / Madtistel
Cirsium palustre
Nicktistel
Carduus nutans
Vägtistel
Cirsium vulgare
Åkertistel / Gultistel / Hundtistel
Cirsium arvense